Den missuppfattade hunden – intervju med Per Jensen
Vi har pratat med Per Jensen som är professor i etologi vid Linköpings universitet med lång erfarenhet av forskning på hundens beteende. Han är även författare till ett flertal böcker om hundar och andra djurslag. Den senaste hundboken heter ”Att leva med hund” och till våren 2021 är han aktuell med ”Världens vanligaste fågel – en kärleksförklaring till höns”. Per föreläser på många intressanta teman inom etologi och driver podcasten “Etologinytt” tillsammans med sin fru Mona.
Etologi betyder “läran om djurs beteenden, och orsaker till dessa”. En etolog har en bred utbildning, arbetar utifrån välbeprövade metoder med vetenskaplig förankring. Många etologer bedriver kursverksamhet där de erbjuder privatkonsultationer och föreläsningar riktade till djurägare eller utbildar verksamheter inom djurhållning, djurhälsa och smittskydd.
Du föreläser på flera spännande teman, en av dina föreläsningar heter “den missuppfattade hunden” – vad handlar den om?
Den handlar om många av alla de missförstånd som florerar i hundvärlden och vad den moderna forskningen har att säga om dem. De flesta har hört påståenden som att hunden är färgblind, att man ska undvika att se den i ögonen för att den kan uppleva det som ett hot, eller att man ska undvika att prata oupphörligt med hunden för den blir förvirrad och behöver ha enstaka kommandon för att förstå vad man säger. Men allt det är helt fel. Hunden har ett utmärkt färgseende, om än lite annorlunda än vårt, ögonkontakt är viktigt för att stärka banden och anknytningen mellan hund och ägare. Och de flesta hundar kan utan vidare lära sig förstå hundratals ord och till och med enkel meningsbyggnad. Jag skriver också om de här missförstånden i min bok ”Den missförstådda hunden”.
Vilka är de vanligaste myterna som fortfarande lever kvar i hundvärlden?
Förutom de här ”småmyterna” som att hunden skulle vara färgblind skulle jag nog säga att en väldigt seglivad myt är det här om ledarskap. Det odlas och frodas fortfarande på kurser och TV-program och bygger på tanken att hundens relation till sin ägare skulle vara jämförbar med den en varg har till flockledaren i vargflocken. Förutom att det också avslöjar att många har missförstått hur en vargflock fungerar så har myten inget stöd i vetenskapen. Hunden behöver inte en ”ledare”, den behöver en trygg och vänlig ägare som förstår att relationen mest liknar den mellan föräldrar och barn. Hunden söker trygghet, stöd och tröst hos sin ägare, inte ledarskap.
Vad säger den nya forskningen om hundars beteende och känsloliv?
Tidigare trodde forskarna inte att hundar var förmögna till att känna komplexa känslor, som skam, rättvisa, svartsjuka och empati. Att de upplever grundläggande känslor som ilska och skräck på ungefär samma sätt som vi själva har man vetat länge, men de senaste decenniernas forskning har visat att de mer komplexa upplevelserna heller inte skiljer sig så mycket från våra egna. En hund som blir orättvist behandlad slutar gärna att samarbeta och gör den något förbjudet kan den känna skam. Om någon annan får för mycket uppmärksamhet protesterar de av svartsjuka och om husse eller matte är ledsna eller har ont reagerar de ofta med tydlig empati. Dessutom har forskningen visat att hundar läser av våra signaler även om de är så små och subtila att vi själva inte ens är medvetna om dem. Tillsammans med deras inkännande förmåga gör det att det är väldigt svårt att lura en hund och t ex försöka låtsas att man inte är rädd om man är det. De avslöjar oss direkt.
Varför tror du att det är så svårt för vissa att gå ifrån gamla metoder och synsätt som bygger på dominans?
Förmodligen delvis för att det upprepas om och om igen med olika variationer. Hundkurser och TV-program beskriver hur man måste vara en tydlig ledare, olika problem i relationen mellan ägare och hund skylls på bristande ledarskap. Men forskningen är som sagt helt entydig och har visat att om man baserar uppfostran och träning på dominans och bestraffning ökar riskerna för att hunden ska utveckla olika beteendeproblem. Det kan handla om allt från aggressivitet till rädslor av olika slag. Metoderna riskerar helt enkelt att göra hunden så osäker att den utvecklar problematiska beteenden. Här har vi alla ett viktigt uppdrag att föra ut det forskningen har visat. Jag tycker man helt ska sluta att använda termer som dominans och ledarskap när man pratar om relationer mellan hund och ägare.
Om man blir nyfiken och vill undersöka sin hunds beteende har du några tips på hur man kan gå tillväga?
Massor! Jag har sammanställt en hel bukett med roliga små ”experiment” som man kan göra med sin hund i min bok ”Hur smart är din hund?”. Här är ett enkelt litet försök: ge hunden lite godis i en burk där du lagt locket lite löst ovanpå så att det är lätt att peta bort. Upprepa några gånger så hunden förstår att den kan få godiset på egen hand. Skruva sedan fast locket och låt hunden försöka igen. Hur lång tid tar det innan hunden ger upp, vänder sig om och tittar på dig som för att be om hjälp? Hade det varit en varg hade den antagligen aldrig vänt sig om. De flesta hundar söker hjälp inom kanske 20-30 sekunder. Hundarna är avlade under tusentals generationer för att samarbeta med människor och om de stöter på olika problem är det så de försöker lösa dem. Du kan också undersöka hur bra koll din hund har på var du har din uppmärksamhet. Be den att sitta ned och jämför hur länge den sitter kvar om du tittar på den jämfört med om du vänder ryggen till den, eller tar fram din mobil och läser på den. De flesta hundar har en mycket god förmåga att läsa av vår uppmärksamhet och reser sig snabbare om du inte verkar bry dig om vad den gör. Det här kräver en ganska hög kognitiv kompetens.
Vilka råd skulle du ge till en hundägare som vill få ett lyckligt liv tillsammans med sin hund?
Dels det gamla vanliga: gå på kurs. Forskningen har visat att hundar som gått valpkurs har lägre risk att utveckla olika problembeteenden. Sedan såklart att älska den hund du har. Kom ihåg att varje hund är en individ och bli inte förvånad om den inte alls är som du har förväntat dig när du läst rasbeskrivningen. Variationen inom en ras är ofta större än skillnaderna mellan raser. Ytterligare ett råd kan väl vara att ha tålamod. En hund tar 2-3 år för att bli vuxen, lite kortare för småväxta raser. Det kan vara en tålamodsprövande tid med hormonstormar och allmänt hjärnkaos i perioder, men försök att njut av varje ålder. Hundlivet går på snabbspolning så innan du vet ordet av har du en gammal och grå kamrat.
Vad är senaste nytt på forskningsfronten?
Den nya forskning där man kan avbilda aktiviteten i olika delar av hundens hjärna när den bearbetar olika sorters information tycker jag är otroligt intressant. Man har t ex funnit att ordförståelse och tonfall bearbetas av olika hjärnhalvor när hunden lyssnar på vad vi säger. Sedan är det oerhört spännande med allt det nya vi lär oss om hundens sinnen. Under de senaste åren har man upptäckt dels att hundar har ett magnetsinne som kanske används när de orienterar sig med jordens magnetfält och ett värmekänsligt rinarium på nosen som kan upptäcka små, små skillnader i temperatur på långt håll. Kanske kan de upptäcka ett bytesdjur som ligger och trycker i en buske med det. Vem vet vad de mer har för hemligheter i beredskap?
Vill du veta mer om Per Jensen? På hans hemsida kan du läsa vetenskapsbloggen som består av sammanfattningar av nya forskningsrapporter om hundar. Du hittar information om föreläsningar och böcker. Där ligger även hans podcast “Etologinytt”. Du hittar den här!
